Registrering av ett utländskt företag i Sverige
Om du önskar expandera din verksamhet till Sverige, är det inte nödvändigt att etablera ett svenskt aktiebolag eller en enskild firma. Istället kan du registrera ett redan existerande utländskt företag – såsom ett litauiskt UAB eller MB – i Sverige. Det finns två huvudsakliga registreringsalternativ: att registrera sig enbart som skattskyldig eller att etablera en filial.
Att registrera ett befintligt utländskt företag i Sverige kan spara värdefulla resurser, eftersom det inte krävs att upprätta en ny juridisk enhet. Dessutom hjälper denna metod till att undvika vissa byråkratiska utmaningar som ofta möts av utländska företagare, såsom att öppna ett svenskt bankkonto eller att utse en lokal kontaktperson för officiell korrespondens.
Det är dock viktigt att notera att en av de största nackdelarna med denna struktur är skyldigheten att lämna in rapporter och skattedeklarationer i både hemlandet och Sverige, vilket kan medföra ytterligare administrativa kostnader.
P.S. Om du för närvarande inte äger ett företag i Litauen, kan vi hjälpa dig genom hela företagsbildningsprocessen och hantera alla nödvändiga formaliteter åt dig.
Registreringsavgift: 2 400 SEK + moms.
Vi upprättar och skickar in registreringsblanketten till Skatteverket.
Pris för filialregistrering: 3 000 SEK + moms.
I priset ingår:
-
Upprättande av registreringsblankett för Skatteverket;
-
Upprättande av registreringsblankett för Bolagsverket;
-
Upprättande av fullmakt för filialchefen.
Alla dokument färdigställs inom 1–3 arbetsdagar efter mottagen betalning och komplett information.
EU-lagstiftning ställer inte några restriktioner för ett företag registrerat i en annan EU-medlemsstat att bedriva verksamhet i Sverige. Därför kan verksamhet i Sverige bedrivas antingen genom att registrera sig som skattskyldig eller genom att etablera en filial. Även om det inte finns någon tydlig definition av när ett EU-företag måste registrera en filial i Sverige, kan det hävdas att registrering som skattskyldig är avsedd för kortsiktiga verksamheter, medan etablering av en filial är lämplig för långsiktiga verksamheter.
Huvudskillnaden mellan dessa två affärsformer är registreringsprocessen. För att registrera sig som skattskyldig räcker det med att registrera sig för F-skatt (och om nödvändigt, moms och/eller arbetsgivarskatt) hos Skatteverket. För att etablera en filial måste filialen först registreras hos Bolagsverket och därefter ska registrering som skattskyldig göras hos Skatteverket. Dessutom är registrering som skattskyldig kostnadsfri, medan etablering av en filial medför ytterligare avgifter till Bolagsverket.
Det sägs ofta att kunder och borgenärer tenderar att uppfatta en filial som en mer pålitlig affärsform, eftersom dess registrering och avregistrering är mer komplexa. Det är också viktigt att notera att en filial måste ha en separat chef, som vanligtvis är en person med behörighet att fatta beslut och underteckna avtal på filialens vägnar.
Trots dessa skillnader har båda affärsformerna många likheter. Till exempel beror inte de skatter som ska betalas på den valda formen. Dessutom utgör ingen av dessa former en separat och oberoende juridisk enhet. Båda formerna måste också följa svenska lagar rörande arbetsrätt, skatterapportering och andra regleringar.
Varje utländskt företag som planerar att starta verksamhet i Sverige bör noggrant överväga de fyra huvudsakliga skatterna: företagskatt, inkomstskatt, socialförsäkringsavgifter och mervärdesskatt (MOMS). Nedan följer en kort översikt av var och en av dessa skatter. Om du vill ha mer detaljerad information eller en personlig konsultation, tveka inte att kontakta oss.
Företagskatt
Företagsskatten i Sverige är 20,6%. Denna skattesats gäller både svenska och utländska företag. Skatten beräknas på vinsten från verksamhet i Sverige, det vill säga intäkter minus de kostnader som uppstått för att generera dessa intäkter.
Inkomstskatt (GPM)
Inkomstskatt i Sverige gäller i följande fall:
-
När en anställd är anställd i Sverige;
-
När en anställd tillbringar mer än 183 dagar i Sverige under en 12-månadersperiod;
-
När arbetsgivaren har en permanent etablering i Sverige eller anses vara en ekonomisk arbetsgivare.
Denna skatt dras från den anställdes bruttolön. Inkomstskatten är progressiv och satsen beror på den anställdes bostadsort. I vissa fall kan en fast skattesats tillämpas.
Socialförsäkringsavgifter
Den standardiserade arbetsgivaravgiften för socialförsäkring är 31,42% av den anställdes bruttolön. Om den anställde har ett giltigt A1-intyg betalas socialförsäkringsavgifterna i det land som utfärdat A1-formuläret, inte i Sverige. Reducerade avgiftssatser kan tillämpas i vissa fall.
Mervärdesskatt (MOMS)
Den standardiserade MOMS-satsen i Sverige är 25%. Vissa varor och tjänster kan vara föremål för reducerade satser på 12% eller 6%, och vissa aktiviteter kan vara helt undantagna från MOMS. Från och med den 1 januari 2025 kommer MOMS-registreringsgränsen att höjas till 120 000 SEK i årliga intäkter.
Om du har några frågor eller skulle vilja ha en mer detaljerad konsultation, tveka inte att kontakta oss – vi hjälper gärna till!
Begreppet fast driftställe i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Litauen definierar de villkor under vilka inkomster från vissa källor ska beskattas i endast ett land för att undvika dubbelbeskattning.
En fast driftställe definieras som en fast affärsplats (som varar längre än 6 månader) genom vilken ett utländskt företag utför hela eller delar av sina ekonomiska aktiviteter. Detta kan inkludera företagets filial, kontor, fabrik, byggarbetsplats och så vidare.
Tre huvudsakliga villkor avgör om status som fast driftställe gäller:
-
En fysisk affärsplats;
-
Kontinuitet;
-
Verksamhetens art.
Observera: Ytterligare villkor gäller för företag som verkar inom byggsektorn.
Enligt svensk arbetsrätt och skattesystemet definieras en ekonomisk arbetsgivare som ett företag som faktiskt drar nytta av den anställdes arbete och kontrollerar arbetsvillkoren. Detta innebär att arbetsgivaren kan erkännas som det företag som faktiskt använder den anställdes tjänster, snarare än det företag där den anställde formellt är anställd. Detta begrepp är särskilt relevant för företag som ägnar sig åt uthyrning av arbetskraft.
När man bedömer om den ekonomiska och faktiska arbetsgivaren sammanfaller, beaktas faktorer som verksamhetens integration, ansvar för resultat, arbetsorganisation, tillhandahållande av arbetsredskap och andra element. Dessa faktorer hjälper till att fastställa vem som verkligen kontrollerar och drar nytta av den anställdes arbetsresultat.
